Erik "Crona" Cronvall i farten.
Bild: Gunilla Josefssons arkiv.


Vill du veta mer?

Köp Martin Wegelius-institutets 50-årshistorik: Musik i ingenmansland, skriven av Lena von Bonsdorff och Tove Djupsjöbacka. Boken kostar 10€ och beställs från MWI:s kansli.


Matrikel MWI

Stiftelsens ordförande
Harald Andersén 1957-83
Göran Blomqvist 1984-89
Christoffer Grönholm 1990
Per Snickars 1991-92
Carl-Johan Lundström 1993-95
Toni Sjöblom 1996-2001
Lena von Bonsdorff 2002-08
Sören Lillkung 2008-09
Annika Lindroos 9.3-8.10.2009
Leif Nystén 2009-

Verksamhetsledare
Eja Tollet 1974-77
Nike Lönnqvist 2015
Kristina Grönqvist 2015-16
Hanna Backer Johnsen 2008-17
David Andberg 2017-

Stiftelsens funktionärer
Sekreterare/verksamhetsledare
Egil Cederlöf 1957-64
Skattmästare
Ester Thors 1957-64

Ombudsmän
K-G ”Carol” Hedberg 1964-76
Olav Storgård 1985-92
Ronnie Jaakkola 1993-96
Åsa Sundström 1997-98
Åsa Häggblom 1999-2000
Ros-Mari Djupsund 2001-08


Huvudkursen 

Konstnärlig ledare/kursrektor
Egil Cederlöf 1964-66
Helge Degerman 1967-73
Fabian Dahlström och 
K-G ”Carol” Hedberg 1974-75
Eja Tollet 1976 
Lena von Bonsdorff 1985-89
Barbro Bergqvist 1988
Carol Forsblom 1989-95
Johanna Almark 1992-94
Malin Jaakkola 1996
Anna Edgren 1997-98
Jonte Storgårds 1992-99
Carol Forsblom 1999
Åsa Häggblom 2000
Carol Forsblom 2000-02
Sören Lillkung och
A-M Lundell 2003-05
Sören Lillkung och
Maria Kaihovirta 2006
Annika Lindroos och
Hanna Karlsson 2007
Annika Nummelin 2008-11
Sofia Lindroos och
Jonas Franzon 2012
Sofia Lindroos 2013-17
 

”Miniwegelius”

Kursrektor/kursledare
Hanna Karlsson 2005-09
Sofia Lindroos 2010-11
Sofia Lindroos 2013-14
Carolina Edström 2015-17
Carolina Bjon 2018-


Folkmusik- och kammarmusikläger 

Kursrektor
Åsa Gustavsson 2009-11
Martina Krooks 2012-14
Marianne Maans 2015-17
Mia Willnäs 2018-
______________________________

Blåsorkesterläger

Kursrektor
Niclas Joensuu 2013-14
Conny Sundman 2015-17
Johan Cantell 2018- 

Hela kroppen musikaliseras på gräsmattan under ledning av Ingemar Collmo 1988. Bild: Lena von Bonsdorff.

Dirigeringskurs i Ekenäs 1961. Bild: Gunilla Josefssons arkiv.

A-orkesterns nattkonsert på SÖFF 1996, dirigent Carl Sjöberg. Bild: Tove Djupsjöbacka.

Martin Wegelius-institutet: Brobyggare i musiklivet

Wegeliusandan har varit ett begrepp ända sedan den första Wegeliuskursen gick av stapeln i Borgå, sommaren 1957. För redan från början fanns den där: humorn, gemenskapen. Intensivt umgänge i musikens tecken förenar, det kan säkert wegelianer genom tiderna skriva under.

En av institutets många viktiga roller har varit brobyggarens. Via institutet har man kunnat bygga broar mellan musikintresserade, mellan olika delar av Svenskfinland och Norden, mellan vuxna och barn, mellan sångare och instrumentalister, mellan professionella och amatörer och så vidare.
 

Från Harald till Jonte

En nutida wegelian lägger kanske inte så mycket vikt vid Wegelius-institutets generalukas och dess uppmaning: ”Vid Wegelius-kurserna används endast tilltalsordet DU”, men på 1950-talet var det långt ifrån självklart att man fick dua sin lärare. Bland de respektingivande lärarna som passerat revy på Wegelius under årens lopp finner vi en lång rad finlandssvenska musikpersonligheter, från Harald Andersén, Fabian Dahlström och Astrid Riska till John ”Jonte” Storgårds, Anna-Maria Helsing och Emma Salokoski. Också Norden finns välrepresenterat, bland trotjänarna läraren i nybörjarviolin Lena Brodin, som undervisade vid Wegeliuskurserna hela 23 somrar i följd. Flera har inlett sin Wegeliusbana som elever för att så småningom växa mot lärarrollen.

Då Martin Wegelius -institutet grundades 1956 var tanken främst fortbildning för vuxna. Institutet grundades för att svara på ett direkt behov av dirigentfortbildning och i början var körpedagogiken obligatorisk för alla. Liksom musikteori, ofta före frukost! Blockflöjten fanns med i undervisningsutbudet ända från början.
 

Kyrkomusik, blåsare, stråkar

Kyrkomusikämnena hade en stark ställning, vid Wegelius kunde man förbereda sig för att avlägga s.k. vicekantorexamen. På 1970-talet spelade institutet också en direkt roll inom fortbildningen av lärare, då grundskolreformen förändrade behörighetskraven. ”Fabians fakultet” förekom vid huvudkursen två somrar i rad.

Blåsmusiken fanns tidigt med på läseordningen, men växte så småningom ut till självständiga kurser. Stråkinstrumenten kom med fr.o.m. andra kursen. I början av institutets historia oroade man sig för att spelmanstraditionen höll på att brista, och stråkmusikundervisningen hoppades råda bot på detta. Ett exempel på fördomsfritt tänkande över genregränserna alltså! Faktum är att man redan på 1960-talet hade planer att grunda en jazzmusiklinje, något som sedan aldrig förverkligades.

Den första kursen ordnades i Borgå 1957 och sedan flyttade man runt i Svenskfinland, tills institutet hittade ett hem på SÖFF i Yttermark 1964. Där kom huvudkursen att arrangeras varje sommar ända till 2009.
 

Ungdomarna intar scenen

Så småningom kom ungdomarna med på kurserna i allt större utsträckning. Då man startade barnkörslinje vid huvudkursen på 1960-talet var den ämnad för hugade barnkörsdirigenter, men man måste naturligtvis hitta de sjungande barnen också! Så småningom intogs kurserna allt mer av ungdomar. Som bäst kunde vuxna och ungdomar musicera sida vid sida, men visst fanns det också de vuxna som kände sig åsidosatta av alla dessa skickliga ungdomar. Musikinstitutsnätet hade slagit rot i hela Finland, vilket märktes i ungdomarnas höga nivå.

I övergången från 1970- till 1980-tal fanns det många frågor på tapeten. Hur skulle institutets framtid se ut? Borde man satsa också på lättare musik? Nivåindelningen blev allt tydligare med orkestrar på många nivåer. Man kunde också avlägga teoriexamina enligt musikinstitutens fordringar. Ungdomskören gjorde entré på allvar och också de unga stråkmusikernas och med dem kammarmusikens roll växte.

Fr.o.m. 1980-talet kom året runt -ensemblerna in i bilden. Wegelius kammarkör var först, och i dess fotspår har många olika ensembler följt efter: körer, stråkorkestrar, blåsorkestrar. De har varit viktiga skolor för sin generation, erbjudit ett forum att musicera tillsammans med folk från hela Svenskfinland, året runt och med varierande program. Ofta har det handlat om projekt med klar början och slut, med tydliga mål som t.ex. deltagande vid en sångfest.

På 2000-talet har Martin Wegelius -institutet för första gången en heltidsanställd verksamhetsledare, vilket gett institutet möjlighet att koordinera många olika sorters projekt, som t.ex. folkmusikprojektet Lirarna samt Musik i äldrevården. Vid sidan av huvudkursen har man byggt upp andra kortare kurser, t.ex. ett läger för nybörjare och yngre barn.

 

Text: Tove Djupsjöbacka, musikjournalist